Hopfällbar tunna från Osmundvraket visar hur järnhandeln kontrollerades

En ovanlig tunna från det mer än 500 år gamla Osmundvraket ger nya insikter om hur den svenska järnhandeln fungerade och organiserades under 1500-talet. Fartyget bar på tunnor fyllda med osmundjärn, vilket vid denna tidpunkt utgjorde en mycket betydelsefull exportvara för regionen. Ingen skeppslast bestående av osmundjärn har någonsin tidigare hittats eller undersökts i svenska vatten.

Arbetet med det historiska skeppet ger forskare en unik möjlighet att studera hur järn fraktades sjövägen under äldre tider. Det välbevarade fyndet visar hur den praktiska hanteringen av viktiga metaller gick till innan lasterna lämnade hamnen för vidare färd över havet.

En tidigare okänd konstruktion

Den funna tunnan uppvisar en särskild byggnadsteknik som inte har varit känd sedan tidigare inom marinarkeologin. På insidan av laggstavarna finns speciella urtag utskurna, och dessa jack gjorde det möjligt att vika och fälla ihop själva träkärlet på ett smidigt sätt.

Marinarkeologen Jim Hansson menar att tunnorna troligen byggdes ihop i direkt anslutning till att de fylldes med metall. Först lades järnet på plats, därefter veks stavarna upp runt lasten, locket sattes på och kärlet förseglades noggrant. Detta tillvägagångssätt fungerade som ett sätt att standardisera lasten och samtidigt säkerställa en godkänd packning.

En ovanlig tunna från det mer än 500 år gamla Osmundvraket ger nya insikter om hur den svenska järnhandeln fungerade och organiserades under 1500-talet.

Regler vid Järntorget

Att noggrant kontrollera järnets kvalitet var en angelägenhet med lång historia i staden. En svensk lag från år 1450 föreskrev att innehållet i tunnor med osmundjärn ovillkorligen måste visas upp när handeln skedde vid Järntorget i Stockholm.

Historiska brev från denna tidsperiod visar att det ofta förekom skriftliga klagomål på dåligt packade tunnor, vilket skapade osäkerhet för köpare och säljare. Tunnans genomtänkta konstruktion med vikbara stavar kan ha fungerat som ett svar på dessa krav och underlättat den tillsyn som lagen krävde på marknadsplatsen.

Forskning runt Östersjön

De marinarkeologiska undersökningarna är en del av ett flerårigt samarbete mellan museet Vrak och Jernkontoret. Arbetet sker i nära dialog med ett internationellt nätverk av forskare runt hela Östersjön, vilka gemensamt studerar hur metallhandeln knöt samman olika handelsplatser och hamnar.

Resultaten från detta omfattande arbete presenteras i den nya boken Shipwrecks and The Baltic Metal Trade - Metal Production and Trading Nodes 13th-17th Century. Catarina Karlsson, som är forskningschef vid Jernkontoret, framhåller att tunnan från Osmundvraket utgör ett mycket spännande fynd för förståelsen av äldre tiders varuflöden.