Ny Fornvännen lyfter fram välbevarade stenåldersfynd från Dagsmosse

Det tredje numret för året av den vetenskapliga tidskriften Fornvännen, utgåva 2026:3, har nu nått sina prenumeranter runt om i landet. Samtidigt finns häftet tillgängligt för allmänheten på bibliotek och som digital öppen tillgång via webbplatsen publicera.kb.se/fornvannen. Det är Kungl. Vitterhetsakademien som förmedlar nyheten om den nya utgåvan, där läsare bjuds på flera upptäckter från svensk forntid och historia.

I centrum för detta nummer står en artikel av F. Hallgren med titeln Mesolithic discoveries at Dagsmosse: Results from surveys at an industrial peat extraction site. Dagsmosse är ett stort mossområde i Östergötland där torv utvinns industriellt. Vid arkeologiska undersökningar på platsen har man påträffat boplatser från den mesolitiska perioden i våtmarksmiljön. Dessa undersökningar har resulterat i fynd av unikt välbevarade redskap av organiskt material samt olika forntida konstruktioner.

Nya analyser av metall och vetenskapshistoria

Bland numrets övriga artiklar märks nya naturvetenskapliga analyser av senneolitiska kopparyxor. Med hjälp av metoden XRF, röntgenfluorescens, har forskare kunnat ompröva äldre antaganden om dessa föremål. Mätningarna visar att yxorna inte var försilvrade så som man tidigare har trott. De nya resultaten bidrar också med värdefulla ledtrådar om vilket geografiskt ursprung metallen i yxorna kan ha haft.

Vid sidan av de materiella analyserna innehåller tidskriften även arkivstudier som belyser den arkeologiska vetenskapens framväxt. I artikeln granskas Sven Nilssons roll i arbetet med det kända treperiodsystemet, som delar in förhistorien i stenålder, bronsålder och järnålder. Systemet formulerades ursprungligen av forskaren C J Thomsen, och arkivmaterialet kastar nytt ljus över relationen mellan de båda företrädarna.

Dessa undersökningar har resulterat i fynd av unikt välbevarade redskap av organiskt material samt olika forntida konstruktioner.

Pilspetsar på Gotland och smidesgrav i Dalarna

Det nya numret tar också med läsaren till Gotland genom en studie av benmaterial. Forskare har genomfört artbestämning av de djurben som användes för att tillverka benspetsar till pilar inom den gropkeramiska kulturen. Denna metod ger närmare kunskap om vilka djurarter som människorna på ön nyttjade till sina jaktredskap.

Ett annat uppmärksammat bidrag rör fynd från Dalarna, närmare bestämt vid Hästudden vid sjön Amungen. Där har forskare studerat en kvinnograv som visat sig innehålla smidesutrustning. Graven ger nya inblickar i forntida hantverk och gravskick i denna del av landet.

Från stenåldersfynd till medeltida figurin

Tidskriftens innehåll spänner över ett brett tidsintervall, från stenålderns organiska lämningar till yngre historiska skeden. I utgåvan ingår också en text om en medeltida figurin som föreställer Sankt Anna, vilket ytterligare breddar bilden av det forntida och historiska kulturarvet.

Kungl. Vitterhetsakademien meddelar att innehållet i tidskriften hålls tillgängligt för alla intresserade genom öppen digital publicering. Genom att Fornvännen publiceras via öppen tillgång på nätet och finns att läsa på biblioteken kan den senaste forskningen nå ut till en bred läsekrets.