Spår i markenRobertsfors, Västerbotten
Tre bronsföremål gör Junkbodas långröse till norra Sveriges fyndrikaste
Vid en arkeologisk undersökning i Junkboda har tre bronsföremål påträffats, vilket gör platsens långröse till det fyndrikaste undersökta röset i norra Sverige.
64°09′00″N · 20°51′00″ÖArkeologer har gjort mycket sällsynta fynd i en grav från bronsåldern i Junkboda söder om Robertsfors. I det omkring 10 gånger 20 meter stora långröset påträffades tre föremål av brons, bestående av en dubbelknapp, en ungefär 17 centimeter lång dräktnål och en del av en dekorerad pincett. Dessa tre föremål innebär att platsen nu räknas som det fyndrikaste röset bland de som har undersökts i norra Sverige.
Arbetet på platsen genomfördes som en arkeologisk undersökning inför den planerade järnvägen Norrbotniabanan. Den första upptäckten gjordes redan under en förundersökning under år 2023, då dubbelknappen hittades i en stenkista. Under försommaren 2026 togs själva röset sedan ner lager för lager av arkeologerna, medan gravens kantkedja och stenkista lämnades orörda för nästa steg i arbetet.
Fynd i stenkistan
Under augusti 2026 undersöktes stenkistan noggrant och det var vid det tillfället som dräktnålen och delen av pincetten påträffades. Utgrävningen leddes av arkeologen Tone Hellsten. Enligt Hellsten hör det till ovanligheterna att rösen alls undersöks och de innehåller nästan aldrig några föremål när undersökningar väl genomförs.
Orsaken till att föremål så sällan bevaras i dessa lämningar är den norrländska markens egenskaper. De sura jordarna i norra Sverige bryter ner nästan allt material med tiden, vilket gör bevarade bronsföremål mycket speciella. Upptäckten i Junkboda ger därför forskarna en unik möjlighet att studera välbevarade metaller från denna tid.
Dessa tre föremål innebär att platsen nu räknas som det fyndrikaste röset bland de som har undersökts i norra Sverige.
Tidsperiod och miljö
Graven och föremålen har ännu inte daterats med kol-14-metoden. Föremålens utformning visar ändå att de hör hemma i bronsåldern, en epok som varade från cirka 1700 till 500 före Kristus. Junkboda hade också en annan omgivning under forntiden, eftersom platsen låg vid kusten när bronsåldern inleddes.
Det undersökta röset är en av många fornlämningar i landet, men dess innehåll skiljer ut det från mängden. Att metallerna har överlevt den långa tiden i marken ger ny information om bronsåldern i Västerbotten.
En ovanlig typ av gravröse
I hela Sverige finns det upp till 20 000 gravrösen bevarade i landskapet. Av dessa är bara drygt 300 utformade som långrösen, vilket gör gravtypen mycket sällsynt. Endast cirka tio långrösen har tidigare grävts ut och undersökts av arkeologer i landet.
Långrösen förekommer i olika delar av Sverige och storleken varierar kraftigt mellan olika platser. Sveriges längsta långröse mäter 100 meter och är beläget i Bokenäs i Bohuslän, vilket är betydligt större än röset på 10 gånger 20 meter i Junkboda.
Källa
Nyheten bygger på uppgifter från Västerbottens museum. Vi har skrivit texten med egna ord.
Läs originalet hos Västerbottens museum

